Man är väl inte sämre än att man kan ändra sig!
Det var en och annan som förvånat höjde ögonbrynen när jag kom hem med flera rosenbuskar i bagaget för någon vecka sedan. Va, jag trodde du hatade rosor! Hata är ett starkt ord och det är nog egentligen inte blomman i sig jag ogillat utan dess illmariga taggar.
Mitt motstånd mot rosor började när jag köpte mitt första hus på landet för 16 år sedan. Övergivet, vildvuxet och i stort behov av kärlek och omsorg. Ovetandes om vad som kunde gömma sig under ogräs och jord stack jag med iver och kraft ner nävarna i rabatterna och AJ så jag stack mig på torra döda rosgrenar fulla av hårda vassa taggar. Ja det var utan tvekan där det hände!
Men många år har gått sedan dess och såren efter taggarna är sedan länge läkta…en ny era börjar…”Rosornas tid”…
De är ju så vackra, så sagolika…doftar ljuvligt, jag kan helt enkelt inte motstå längre. Taggar eller ej.
Denna ska få klättra vid husväggen utanför vår entré.
Sen köpte jag en Louis Odier också…sååå vacker…men som tur var blev jag upplyst av en släkting när jag kom hem med den att den hade svartfläcksjuka, så den fick tyvärr åka tillbaka till butiken dagen efter. Jag ska se om jag kan hitta en annan nån gång som inte är sjuk. Istället fick en annan ros, Jaques Cartier tror jag den hette, följa med hem. Den hade inga blommande blommor just nu så därför får ni se några bilder på Louis Odier istället 🙂
Slutligen en som inte är en ros men som med sina vackra fyllda blommor ändå nästan ser ut som en ros….en rosenknoppspelargon…
Vill påminna er om loppisen och utlottningen! Ni hittar dem överst i högermarginalen. Jättekul att så många av er nu hört av sig om vägbeskrivning! Hoppas vi får en härlig dag den 31:e!