Drömmar…

Detta är utsikten från min kärastes hus. Det lilla huset är grannens gamla fina smedja. Det fina är att den är helt intakt med inventarier och allt. Som att smeden bara gått och aldrig kom igen.

För ett antal år sedan hade jag drömmar om att lära mig smide, och när jag sen flyttade till Persbo kom jag lite närmare drömmen eftersom det funnits en smedja här. Tyvärr är den helt nedrasad och jag har inga långtgående planer på att bygga upp den.

Smeddrömmen ligger på hyllan och istället ger jag fullt med näring åt en annan dröm från och med januari då jag börjar studera foto på högskolan.

Efter 24 år sätter jag mig åter i ”skolbänken”. Det hade jag aldrig trott
för ett par år sedan.