Jag är kär!

…om man nu kan bli kär i ett hus genom ett reportage i en tidning…för i så fall är jag det 😉

Såg ni detta reportage i Gård o Torp? Vet inte om tidningen finns ute fortfarande eller om det hunnit komma ett nytt nummer i butikerna nu (ja jag är ju hopplöst efter….som vanligt…men det är inte lätt ”being a single mum” med dubbla jobb och egen gård att sköta. Man blir tvungen att prioritera även om det inte är roligt att välja bort något man egentligen vill göra såklart).

En ung grabb har med kärlek och omsorg förvandlat ett hus som många skulle sett bortom all räddning till något av det mest genuina och vackra jag sett. Ja jag är definitivt kär!

Kom på mig själv i går när jag var hos fodervärden som min häst bor hos….jag gick längs vägen med hästen och lille L satt nöjd och glad uppe på ryggen. Vi njöt av det fina vårvädret, vi stannade till och tittade på bäckar och vattenfall, is och droppande mossor och plötsligt fanns det där…ett gammalt övergivet hus. Granarna växte höga tätt tätt inpå husväggen så det var tydligt att ingen brytt sig om huset på länge. Någon hade i alla fall för många år sedan bemödat sig med att byta ut de gamla fönstren mot modernare som inte riktigt passade in. Taket hade ett stort inrasat hål men grunden var hög och stadig av rejäla block huggen granit. Det var då jag insåg att övergivna hus väcker mina moderskänslor! Jag får en så stark känsla av att jag måste ta hand om dem. Jag vill se dem älskade och omhändertagna…att någon med varsam hand har tagit sig an dem och låter dem blomma.

Sköt om er och må väl!

Låt både människor och hus blomstra 😉