Tack snälla för alla era supergoa ord! Så roligt att ni glädjs med oss och tycker att det är fint. Vi är så glada tacksamma över att ha ett stort och härligt badrum där man kan tassa omkring barfota och njuta av den sköna golvvärmen och den härliga atmosfären.
Det är stor skillnad mot vår tillfälliga dusch i det gamla hönshuset som har standard á la 70-tals camping.
Nu kommer vi till det som jag gillar bäst i badrummet…
Mitt i rummet står ett gammalt gjutjärnsbadkar på tassar. Jag har målat det med linoljefärg utvändigt och M har tappert slitit med poleringen invändigt men tyvärr har 30 år i en hästhage satt sina spår så vi blir tvungna att emaljera om det. Men vi har inte bråttom med det. Det duger gott som det är sålänge. Förövrigt har badkaret förmodligen haft ihjäl en häst…men mer om det en annan gång.
Vi har ännu inte fått på plats pelare och blandare till badkaret men de ska i alla fall vara där pallen står nu. Sen kommer kandelabern att stå på blandarpelaren och pallen får flytta till en annan plats.
Fönstren vid badkaret är likadana som de vid duschkabinen. Bakom fönstren ska ett tyg hänga som döljer tvätten som hänger på tork längs väggen. Nu är detta undanröjt för att få snygga bilder. Tyget gör att man kan ligga i badet och njuta utan att behöva se tvätten.
Över badkaret har jag drömt om att ha en liten fin kristallkrona i rokokostil. Levande ljus…stora breda prismor…ja ni kan föreställa er, men någon sådan har inte ramlat i min väg ännu, i alla fall inte i en prisklass som min plånbok tillåtit…så vad göra? Jag skapade en egen ljuskrona i fil de fer. Å nu är jag så nöjd med den att jag förmodligen inte kommer att vilja byta ut den. Fast jag har provhängt den brevid kakelugnen i vardagsrummet och även i köket och den är urläcker där med så skulle jag ramla över en äckligt billig rokokokrona så skulle jag inte kunna motstå…det vet jag 😉
Här ser ni handduksskåpet i sin helhet. Det var det som var avlutat och trärent men som jag målade om för ett tag sen.
Stegen har stått uppe på vår vind tills alldeles nyligen. Uppför den har man klättrat för att komma ut genom ett litet litet takfönster när man ska upp på taket. Så när sotarn skulle komma häromveckan sa M att stegen måste bytas annars riskerade sotarmurre att åka i golvet. M snickrade ihop en ny fin stege och då gäller det att hålla sig framme. Svisch…den gamla stegen tar jag! Några decimeter kortare står den nu i badrummet och tjänstgör som handdukshängare. Det kallar jag snygg recycling. Billigt, miljövänligt!
Mycket babbel blev det denna gång. Jag har en grej till att visa i badrummet, men det tar vi en annan gång.